Sunkpatrullen

 

Klicka för större bild

Total poäng: -117 poäng

Pontus Kommentar:

Lilla restaurangen. För vissa, en lokal oas, för andra, en viskning från bortom bergen. För oss. En milstolpe Ett riktmärke för framtida sunkhak.

Jag blev först skeptisk, när jag möttes av den stora uteserveringen, som faktiskt (Bortsett från några mindre detaljer som jag kommer in på senare) ser ganska trevlig ut. Ajdå. Det här kanske inte alls är det sunkhak som vi alla byggt upp förväntningar kring?

Den skepsisen var som bortblåst när jag klev in genom restaurangens dörrar. Fem fullsatta Jack vegas på rad. Därefter, tre herrar som till synes doktorerat vid LHS (Livets Hårda Skola), och slutligen den oförändrade inredningen från mitten av 80-talet.

Wow! Det här är bra. Gräddkolashots och happy hour på den stora starka. Som för övrigt, vid förfrågan kring vilken öl den stora starka består av, får till svaret ”Ehh.. Stor stark?”. Kvalitäit rätt igenom. Som en rostig gammal bubbla.

Uterserveringen hade relativt många besökare. Eller ja. Besökare och besökare. Minst hälften satte sig nog ner när Sverige tog Vm-brons för att aldrig resa sig upp igen. Ni vet vilka jag pratar om. Samhällseliten. A-laget. Benny, Ronny & Conny. Alla var där.

Summa summarum? Om restaurang Bamboo får i runda snittar dubbelt så höga poäng som Lilla restaurangen; kan ni kan ju lista ut själva om det här stället bara är sunkigt eller ultra sunkigt.

Pontus ger utmärkelsen ”Sunk Deluxe!”

Victorias Kommentar

Redan i dörren så slås vi av historian stället ligger inne på. För över 9 år sedan förbjöds rökning inomhus på alla serveringsställen i Sverige ändå är det som att gå in i en vägg av röklukt. Röklukten harmoniserar med lukter av mat, klientelet, spilld sprit och nytappad stor stark. Inredningen är sådär sliten som man tänker sig på ett sunkigt ställe. Utbudet av alkohol är precis sådär alkholiserat inställt som det ska vara. Ingen har någonsin tidigare frågat vilken öl de har på fat - för här säger man stor stark och det gör servitrisen också 4 gånger när vi frågar vilken öl/märke det är som är just stor stark.

Alla känner apan, apan känner ingen sägs det. Av klientelet på Lilla Restaurangen är majoriteten apor. I princip alla känner alla utan att egentligen känna varandra och den som säger att alkohol inte kan förena människor - ja, den personen har aldrig varit på Lilla Restaurangen.

Plus i kanten för den unga killen och tjejen i servisen som faktiskt ler stor del av tiden och försöker vara serviceminded - även om det lyser igenom att de inte så ofta har gäster som faktiskt kräver att de ska vara det.

Kort sammanfattat: Här snackar vi - det här är en bättre riktig början på en resa i sunkighetens tecken. Sunkpatrullen har hittat ett andra hem tror jag.

Henriks kommentar:

Efter vårt besök på Bamboo är suget på sunk stort och förväntningar skyhöga! Å sunk fick vi... Deras happy hour priser; alltså 30 riksdaler för en bärs fick alkisar och annat löst folk att fullkomligt svärma, för vem tackar nej till billig öl? Inte Lilla Restaurangens besökare i alla fall. Pengaslukande Jacks Vegas-maskiner var det ingen brist på heller, vilket sänkte nivån drastiskt.

Servicen var det dock inget fel på. Även om det brast rejält i kommunikationen och när vi skulle beställa ny öl var förvirringen total. Ska vi Chilla på ölen eller byter de ölfat i källaren? Ytterst oklart.

Poängen talar dock sitt tydliga språk och vi har helt klart en ny ledare i vår tävling, men jakten på sunk är långt ifrån över!